Ingela Gardner Sundström om Skolvärlden

Kommunstyrelsens ordförande blev nyligen uthängd av tidningen skolvälden och har nu skrivit ett brev för att tillrättalägga de direkta felaktigheter som publicerats däri.

Här följer brevet och här kan artiklarna läsas.

Till tidningen Skolvärlden

Ni har i ett antal artiklar utmålat mig som en politiker som missbrukar sin makt för att stoppa konkurrens och som driver en skola som fått myndighetskritik. Flera av era uppgifter grundas på påståenden från en av mina ledande politiska motståndare i kommunen.  Ni har per mail också ställt ett antal hårt vinklade frågor. Hade ni velat ha en korrekt beskrivning av förhållandena kunde ni ha vänt er förutsättningslöst till mig.  Hur som helst finns det anledning för mig att göra ett antal klarlägganden utan att styras av inriktningen på era frågor.

Rydbo Friskola ägs inte bara av min man och mig och ytterligare en privatperson som ni påstår utan också av en föräldraförening vid skolan. I en rubrik påstås att vi har plockat ut en halv miljon kronor ur friskolan. Så är det inte. Från det bolag som bedriver skolverksamheten har totalt under tio års tid delats ut 14 000 kronor. Inga styrelsearvoden utgår trots påståenden om motsatsen.

Skolvärlden uppger att jag under 10 års tid kvitterat ut 690 000 kronor från Rydbo Friskola. Det handlar här om lön för utfört arbete. Det motsvarar i genomsnitt 69 000 kronor per år och får väl anses vara en rätt modest ersättning för bland annat  flera års rektorsarbete (jag var rektor mellan 2000 och 2006). Ni har också informerat om att jag skulle haft en kraftig löneutveckling från år 2000 till 2009. Det hade kanske varit på sin plats att berätta att jag år 2000 pluggade på universitetet och därför hade mycket begränsade inkomster. Att ta ut någon lön som rektor det första året var heller inte ekonomiskt möjligt. Alla medel behövdes för uppstarten av skolan.

Skolan hyr lokaler av ett av min man och mig ägt bolag för fastighetsförvaltning och konsultverksamhet. Inga löner eller styrelsearvoden har tagits ut från detta bolag. Totalt har 482 000 kronor delats ut under de åtta år bolaget har funnits. Dessa utdelningar har i sin helhet gjorts från det överskott som konsultverksamheten genererat. Inte en krona har delats ut från den fastighetsförvaltande delen av bolaget. Ändå antyder ordvalet ”plockat ut” att vi ägnat oss åt något skumt.

Ni anklagar mig för att ha stoppat en annan friskola i kommunen. Det förhåller sig alldeles tvärtom. Österåkers kommun är generellt positiv till att ny alternativ verksamhet etableras så att kommuninvånarnas valfrihet ökar. Svinninge Friskolas ansökan till Skolverket tillstyrktes också – liksom alla andra friskoleansökningar. I sin ansökan uppgav skolan att man skulle hyra lokaler av en privat fastighetsägare. Denne kontaktade då mig för att fråga om kommunen hade behov av lokalerna för skolverksamhet eftersom man annars skulle hyra ut dem till en annan skola. Jag konstaterade att kommunen inte önskade starta någon kommunal skola i dessa lokaler. Och därmed var det fritt fram för Svinninge Friskola. Men i ett senare skede hoppade man själv av från dessa lokaler och i stället ville man ha mark i ett större område som håller på att planläggas. För att inte försvåra den fortsatta planläggningen medges inga avstyckningar för någon innan detaljplanerna är klara. Detta har klargjorts åtskilliga gånger för Svinninge Friskola. Däremot hade det varit fullt möjligt för Svinninge Friskola att köpa en bebyggd fastighet i området och få bygglov för att driva skola. Så har ett stort antal andra entreprenörer startat sina verksamheter. Jag har träffat Svinninge Friskola vid ett tillfälle för att utifrån min kunskap som kommunstyrelseordförande och min erfarenhet av att ha startat en friskola försöka hjälpa dem på traven. Däremot har jag inte deltagit i handläggningen av deras olika önskemål.

Tidningen påstår också att tjänstemän anser att friskolor i Österåkers kommun har bättre villkor än de kommunala skolorna.  Så är inte fallet. Skolpengen är densamma för alla. Ni ger också okritiskt utrymme åt en socialdemokratisk oppositionspolitikers uppfattning att de kommunala skolorna behandlas sämre än de enskilda. Efter att många kommunala skolor under flera år gått med underskott ställs nu krav på att de ska klara sin ekonomi. Av det skälet får verksamheterna betala ca 2 procent av sina intäkter till en gemensam utjämningsfond. Ur denna fond får sedan eventuella underskott täckas. Att detta skulle vara att behandla de kommunala verksamheterna sämre än de enskilda är svårt att förstå. Inga enskilda skolor kan komma till kommunen och begära extra tillskott om verksamheten inte går ihop och det bör inte kommunala skolor heller kunna. Alla ska klara sig på sin skolpeng.

Tidningen påstår också att Rydbo friskola vid flera tillfällen fått kritik från Skolverket och Skolinspektionen. Skolan har varit med om två – inte flera – inspektioner. Vid båda tillfällena har kritik framförts på några punkter. Och efter båda inspektionerna har vi rättat oss efter påpekandena. Som även Skolvärlden rimligen borde veta så är det ytterst ovanligt att skolor inte kritiseras på någon punkt under sådana inspektioner. Det hade kunnat vara på sin plats att berätta det. Tilläggas kan att Rydbo Friskolas elever alltid ligger i topp på de nationella proven i årskurs fem. En sådan upplysning borde rimligen också intressera tidningen Skolvärlden.

Jag har ingen anledning att skämmas över att för tio år sedan ha varit med och startat en skola, som vi finansierat och byggt själva, och därmed skapat förutsättningar för goda möten mellan lärare och elev.  Jag är stolt över vår skola. Jag är stolt över vår personal och de elever som går där. De gör alla ett toppenjobb.

För övrigt anser jag att det är självklart att enskilda skolor ska gå med vinst. Annars går de med förlust och det skapar inga trygga arbetsförhållanden varken för elever eller personal. Att starta och bygga en skola innebär ett risktagande där man både kan få gå i borgen och pantsätta den egna fastigheten för att klara av sitt åtagande. Att i det läget ifrågasätta att den risk man har tagit inte ska kunna ge någon utdelning tyder på en stor okunskap om företagandets villkor. Lika väl som en ägare måste tillskjuta egna medel om verksamheten går med förlust, lika väl måste han eller hon kunna ta ut vinst när verksamheten går bra.

Ingela Gardner Sundström

PS Ni uppger att ni i flera dagar sökt mig eller min familj för en kommentar. Jag kallar inte hårt vinklade frågor för kommentar. Dessutom gavs jag inget tillfälle att se artiklarna i förväg för att kunna kommentera innehållet. Därför väljer jag nu att göra det på detta vis. DS